Hej vänner,

Jo jag fick frågan igår: "Varför bloggar du?" Det är en bra fråga så här är svaret.

Jag skriver här av flera orsaker, jag skriver ibland för att förstå mig själv och ibland för att ni ska förstå mig. Ibland för att sätta saker i perspektiv och ibland bara för att jag älskar å se hur texten utvecklar sig och hur det små detaljerna flyter ihop till en soft helhet. Det har aldrig varit någon press på att jag ska leverera någonting här och jag har sällan mer än en rubrik klar då jag börjar skriva på ett inlägg.

När jag började blogga för något år sedan ville jag bara visa någonting som andra inte gjorde, visa en sida av mig som ni annars kanske inte skulle ha sett. Det här blev sen way större än vad jag trodde och tiden bara sprang iväg 

 
Något som jag lärde mig av att skriva dagligen var just att tiden aldrig stå stilla oavsett om vi själva gö det. Varje timma vi spenderar på att göra något halvhjärtat eller att hänga tillsammans med fel personer byter vi ut mot en timma av livet som aldrig kommer tillbaka. Samtidigt som det händer en massa andra spännande saker utanför vårt fönster som vi kunde ha varit en del utav.
Förändring är alltid lite bökigt men he kändes int okej så jag tog tag i saken! 

Jag vill fånga dom här sköna ögonblicken i känsla och i ord, fara ut på äventyr, umgås med vänner, göra roliga saker och suga in intrycken för vad dom är. Sen när jag blir gammal och vis kan jag titta tillbaka på historierna här och skrocka gott som en jultomte "håhåhåå".

At the end of the day ångrar man ju sällan vad man gjort, bara va man inte gjort eller hur? 

   
 
Hade gott

*U2 - Where The Streets Have No Name

//JL

fallskärm, livet, om mig,